Definify.com
Definition 2025
hahan
hahan
Old Saxon
Verb
hāhan
- to hang
 
Conjugation
Conjugation of hāhan (strong class 7)
| infinitive | hāhan | |
|---|---|---|
| indicative | present | past | 
| 1st person singular | hāhu | hēng | 
| 2nd person singular | hēhis | hēngi | 
| 3rd person singular | hēhid | hēng | 
| plural | hāhad | hēngun | 
| subjunctive | present | past | 
| 1st person singular | hāhe | hēngi | 
| 2nd person singular | hāhes | hēngis | 
| 3rd person singular | hāhe | hēngi | 
| plural | hāhen | hēngin | 
| imperative | present | |
| singular | hāh | |
| plural | hāhad | |
| participle | present | past | 
| hāhandi | gihangan, hangan | |