Definify.com
Definition 2025
lefan
lefan
Old English
Alternative forms
- līfan
- lȳfan
Verb
lēfan
- to permit
Conjugation
Conjugation of lēfan (weak class 1)
| infinitive | lēfan | tō lēfanne |
|---|---|---|
| indicative | present | past |
| 1st-person singular | lēfe | lēfde |
| 2nd-person singular | lēfest | lēfdest |
| 3rd-person singular | lēfeþ | lēfde |
| plural | lēfaþ | lēfdon |
| subjunctive | present | past |
| singular | lēfe | lēfde |
| plural | lēfen | lēfden |
| imperative | ||
| singular | lēf | |
| plural | lēfaþ | |
| participle | present | past |
| lēfende | (ġe)lēfed | |