Estonian

Proper noun

Ragnar

1. A male given name

Related terms

• Rainer
• Rauno
• Ragne

Faroese

Etymology

From Old Norse Ragnarr.

Pronunciation

• IPA^(key): [ˈɹaknaɹ]

Proper noun

Ragnar m

1. A male given name

Usage notes

Patronymics

• son of Ragnar: Ragnarsson
• daughter Ragnar: Ragnarsdóttir

Declension

Icelandic

Etymology

From Old Norse Ragnarr.

Pronunciation

• IPA^(key): /ˈrakna(ː)r/
• Rhymes: -raknar

Proper noun

Ragnar m

1. A male given name

Declension

Norwegian

Etymology

Old Norse Ragnarr, from regin, rǫgn ‎(“counsel”) and herr ‎(“army”); cognate to German Rainer.

Proper noun

Ragnar

1. A male given name.

Swedish

Etymology

From Old Norse Ragnarr. Out of use in Sweden by 16th century, revived since 1811.

Proper noun

Ragnar

1. A male given name.
   • 1994 Marianne Fredriksson, Anna, Hanna och Johanna, Wahlström & Widstrand (2001), ISBN 9146182942, page 48:

     - Ragnar lelle, sa hon.

     Hon var glad för namnet, för att hon haft kraft att driva igenom det. I båda gårdarna hade det varit invändningar, i ingen av släkterna hade namnet funnits. Sen hade de tigit och tänkt, att dä ä som dä ska, oäkting ska ente bäre släktnamne. Men Hanna mindes en pojke i skolan.