Definify.com
Definition 2025
abscedendus
abscedendus
Latin
Participle
abscēdendus m (feminine abscēdenda, neuter abscēdendum); first/second declension
- which is to be departed
Inflection
First/second declension.
| Number | Singular | Plural | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Case / Gender | Masculine | Feminine | Neuter | Masculine | Feminine | Neuter | |
| nominative | abscēdendus | abscēdenda | abscēdendum | abscēdendī | abscēdendae | abscēdenda | |
| genitive | abscēdendī | abscēdendae | abscēdendī | abscēdendōrum | abscēdendārum | abscēdendōrum | |
| dative | abscēdendō | abscēdendō | abscēdendīs | ||||
| accusative | abscēdendum | abscēdendam | abscēdendum | abscēdendōs | abscēdendās | abscēdenda | |
| ablative | abscēdendō | abscēdendā | abscēdendō | abscēdendīs | |||
| vocative | abscēdende | abscēdenda | abscēdendum | abscēdendī | abscēdendae | abscēdenda | |