Definify.com
Definition 2025
adaggerans
adaggerans
Latin
Participle
adaggerāns m, f, n (genitive adaggerantis); third declension
- heaping up
Inflection
Third declension.
| Number | Singular | Plural | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Case / Gender | Masc./Fem. | Neuter | Masc./Fem. | Neuter | |
| nominative | adaggerāns | adaggerantēs | adaggerantia | ||
| genitive | adaggerantis | adaggerantium | |||
| dative | adaggerantī | adaggerantibus | |||
| accusative | adaggerantem | adaggerāns | adaggerantēs | adaggerantia | |
| ablative | adaggerante, adaggerantī1 | adaggerantibus | |||
| vocative | adaggerāns | adaggerantēs | adaggerantia | ||
1When used purely as an adjective.