Definify.com
Definition 2025
adaggerans
adaggerans
Latin
Participle
adaggerāns m, f, n (genitive adaggerantis); third declension
- heaping up
Inflection
Third declension.
Number | Singular | Plural | |||
---|---|---|---|---|---|
Case / Gender | Masc./Fem. | Neuter | Masc./Fem. | Neuter | |
nominative | adaggerāns | adaggerantēs | adaggerantia | ||
genitive | adaggerantis | adaggerantium | |||
dative | adaggerantī | adaggerantibus | |||
accusative | adaggerantem | adaggerāns | adaggerantēs | adaggerantia | |
ablative | adaggerante, adaggerantī1 | adaggerantibus | |||
vocative | adaggerāns | adaggerantēs | adaggerantia |
1When used purely as an adjective.