Definify.com
Definition 2025
ordenâ
ordenâ
Friulian
Verb
ordenâ
Conjugation
Conjugation of ordenâ (first conjugation)
| infinitive | ordenâ | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| gerund | ordenânt | ||||||
| past participle | ordenât | ||||||
| person | singular | plural | |||||
| first | second | third | first | second | third | ||
| indicative | jo o | tu tu | lui al/jê e | nô o | vô o | lôr a | |
| present | ordeni | ordenis | ordene | ordenìn | ordenais | ordenin | |
| imperfect | ordenavi | ordenavis | ordenave | ordenavin | ordenavis | ordenavin | |
| simple past | ordenai | ordenaris | ordenà | ordenarin | ordenaris | ordenarin | |
| future | ordenarai | ordenarâs | ordenarà | ordenarìn | ordenarês | ordenaran | |
| subjunctive | jo o | tu tu | lui al/jê e | nô o | vô o | lôr a | |
| present | ordeni | ordenis | ordeni | ordenìn | ordenais | ordenin | |
| imperfect | ordenàs | ordenassis | ordenàs | ordenassin | ordenassis | ordenassin | |
| conditional | jo o | tu tu | lui al/jê e | nô o | vô o | lôr a | |
| present | ordenarès | ordenaressis | ordenarès | ordenaressin | ordenaressis | ordenaressin | |
| imperative | – | tu | – | nô | vô | – | |
| — | ordene | — | ordenìn | ordenait | — | ||
Related terms
- ordenadôr
- ordenament
- ordin