Home Search Index

Definify.com

  •  

Definition 2025


platbranden

platbranden

Dutch

Verb

platbranden

  1. to burn down

Inflection

Inflection of platbranden (weak, separable)
infinitive platbranden
past singular brandde plat
past participle platgebrand
infinitive platbranden
gerund platbranden n
verbal noun —
main clause subordinate clause
present tense past tense present tense past tense
1st person singular brand plat brandde plat platbrand platbrandde
2nd person sing. (jij) brandt plat brandde plat platbrandt platbrandde
2nd person sing. (u) brandt plat brandde plat platbrandt platbrandde
2nd person sing. (gij) brandt plat brandde plat platbrandt platbrandde
3rd person singular brandt plat brandde plat platbrandt platbrandde
plural branden plat brandden plat platbranden platbrandden
subjunctive sing.1 brande plat brandde plat platbrande platbrandde
subjunctive plur.1 branden plat brandden plat platbranden platbrandden
imperative sing. brand plat
imperative plur.1 brandt plat
participles platbrandend platgebrand
1) Archaic.

Anagrams

  • branden plat

Etymology

plat +‎ branden

Pronunciation

Similar Results

© 2025 Definify.com · All rights reserved.

Privacy · About · Terms