Definify.com

Definition 2024


kändai

kändai

See also: kandai and kàndài

Veps

Noun

kändai

  1. guide (person who guides)

Inflection

Inflection of kändai
nominative sing. kändai
genitive sing. kändajan
partitive sing. kändajad
partitive plur. kändajid
singular plural
nominative kändai kändajad
accusative kändajan kändajad
genitive kändajan kändajiden
partitive kändajad kändajid
essive-instructive kändajan kändajin
translative kändajaks kändajikš
inessive kändajas kändajiš
elative kändajaspäi kändajišpäi
illative ? kändajihe
adessive kändajal kändajil
ablative kändajalpäi kändajilpäi
allative kändajale kändajile
abessive kändajata kändajita
comitative kändajanke kändajidenke
prolative kändajadme kändajidme
approximative I kändajanno kändajidenno
approximative II kändajannoks kändajidennoks
egressive kändajannopäi kändajidennopäi
terminative I ? kändajihesai
terminative II kändajalesai kändajilesai
terminative III kändajassai
additive I ? kändajihepäi
additive II kändajalepäi kändajilepäi

References

  • Zajceva, N. G.; Mullonen, M. I. (2007), гид”, in Uz’ venä-vepsläine vajehnik / Novyj russko-vepsskij slovarʹ [New Russian–Veps Dictionary], Petrozavodsk: Periodika