Swedish

Verb

upptäcka ‎(present upptäcker, preterite upptäckte, supine upptäckt, imperative upptäck)

1. to discover
2. (reflexive, dated) to reveal (oneself for someone)

   Ulysses upptäcker sig under tiden för de tvänne trogna herdarna

   Ulysses meanwhile reveals himself for the two faithful herders

Conjugation

Related terms

• upptäckare
• upptäckt