Definify.com
Definition 2025
þencan
þencan
Old English
Alternative forms
Verb
þenċan
- to think
Conjugation
Conjugation of þenċan (weak class 1)
| infinitive | þenċan | tō þenċanne |
|---|---|---|
| indicative | present | past |
| 1st-person singular | þenċe | þōhte |
| 2nd-person singular | þenċest | þōhtest |
| 3rd-person singular | þenċeþ | þōhte |
| plural | þenċaþ | þōhton |
| subjunctive | present | past |
| singular | þenċe | þōhte |
| plural | þenċen | þōhten |
| imperative | ||
| singular | þenċ | |
| plural | þenċaþ | |
| participle | present | past |
| þenċende | ġeþōht | |